Nystart

Tänkte börja träna på allvar igen. Tyvärr går mina ansträngningar i perioder och jag var säker på att jag skulle fortsätta med bikramyogan. Men jag inser nu att när vi ska flytta till hus måste jag hushålla lite med kassan och bör välja ett billigare alternativ. Bikramyoga är en ganska dyr träning jämfört med ett vanligt träningskort på sats. Frågan är nu var ska jag börja?!

Jag älskar som sagt att jogga på löpband så jag funderar på att investera i ett löpband som kan stå i huset, då kan jag inte skylla på att det är långt till träningen eller att det regnar ute och inte orkar ta mig till träningen. Det kan vara ett rätt bekvämt sätt att kunna köra ett pass innan jobbet eller när jag vill. Det är dock en period kvar tills vi flyttar och vi får inte plats med ett löpband i lägenheten. Så jag borde köra något fram tills dess. En kollega till mig har kort på Actic och vi har personal rabatt där så jag ska reka stället på måndag och vem vet jag kanske köper ett årskort där.

Jag har förstått att regelbunden träning även är bra för den som vill bli gravid, så det är ytterligare en motivering till att börja göra något mer regelbundet igen. Så håll tummarna för mig att denna nystart håller i sig och att jag inte får dålig karaktär och börjar fuska.

Brev till La Casa

Jag har under några dagar jobbat med att skriva ett brev som jag ska skicka till La Casa, barnhemmet som jag kommer ifrån. De har varit så vänliga och mailat mig ibland och de har bland annat beklagat sorgen. Jag uppskattar verkligen att de bryr sig och vill veta hur det går för deras adopterade barn. Jag har konstigt nog haft det svårt att skriva tillbaka. Jag tror att det har att göra med att jag själv är adopterad och jag är orolig för att jag ska behöva adoptera ett barn själv då jag kanske inte kan bli gravid. Jag har alltid velat adoptera ett barn från La Casa men jag har alltid trott, naivt nog, att jag själv ska få biologiska barn för att sen adoptera ett barn av andra anledningar. Min hjärna verkar tro att om jag skriver till dem så är det som att jag har beslutat/accepterat att det kanske blir en adoption. Jag vet att det är en väldigt konstig tanke och att det inte alls betyder det då vi inte ens diskuterar den frågan, men just nu är mina tankar inte särskilt logiska.

Min terapeut är den som har fått mig att ta tag i saken och bara få iväg mitt mail. Jag är glad att hon puschar mig för hade hon inte gjort det hade det nog aldrig blivit av. Jag ska ha ett samtal i morgon med terapeuten och min hemläxa är att jag har skrivit och skickat iväg mailet. Så jag lovar nu att jag i morgon innan jag träffar henne har tryckt på "send" knappen och fått iväg mailet.

Premiär av min nya blogg

Fy va jobbigt det är dagen efter, haha. Igår gick jag ut med några kollegor efter jobbet och jag lyckades få i mig en hel del, mer än jag hade tänkt mig. Men oj va skoj det var! Ibland kan en liten fylla göra en gott. Visst lurar man kroppen och flyr verkligheten och man känner sig stor, stark och framför allt snygg fast man kanske inte är så jäkla bra. Men denna lilla resa får iaf mig att njuta lite mer av nuet och skratta en massa. Låter kanske lite galet, men ni behöver inte vara oroliga, jag kommer inte att bli alkoholist och dränka min sorg med sprit. Jag menar bara att det ligger en del i visdomsorden "att ett skratt förlänger livet".

Då jag har varit så bakis och skakis idag har jag inte fått så mycket gjort idag, utan legat i soffan hela dagen med datorn i knät. Vi skulle städa och pimpa vår lägenhet inför visningen imorgon men jag måste erkänna att det är mest Alex som har orkat. Tur nog är visningen på em så jag kan göra det mesta imorgon på fm. Jag har iaf lyckats bli klar med min nya blogg som ni ser! Jag kände att det var dags för lite förnyelse.

Från och med nu kommer jag inte att använda min gamla blogg utan jag har skapat mitt universum här och jag är väldigt rörd över att så många följer mig och jag hoppas att även ni hittar hit!