10 jan. 2011

Livet

Jag har börjat fundera en del på livet efter döden, existerar det verkligen? Jag fick under julledigheten en liten ångestattack. Jag fick panik och ville inte dö. Väldigt ologiskt och jag förstår ju att jag inte är närheten av att dö om jag inte blir överkörd el något. Jag kunde inte riktigt släppa tankarna och fick ont i bröstet och började gråta av rädsla. Tur nog var Alex hemma så vi kunde diskutera mina funderingar och det fick mig att må bra. Men jag kan fortfarande inte släppa det helt. Jag tror inte på gud eller livet efter döden, så det är därför som jag är så rädd att allt bara tar slut. Jag vill inte förlora allt det jag har och det känns som jag har så mycket mer att göra innan jag känner mig redo att lämna denna värld. Men antagligen kommer jag aldrig känna mig redo. Jag kommer iaf att ta upp detta under min terapi så att jag kanske kan få lite hjälpmedel att hantera det.

En fundering är också att varför jag inte har pratat mer om döden med mina föräldrar el den äldre generationen. Det är ju dem som står närmast döden och det skulle kanske hjälpa mig att prata mer med dem. Oftast har de kloka ord att ge efter all erfarenhet. Jag önskar att själen levde vidare och det bästa hade varit om jag hade kunnat tala med de döda. Det hade gett mig lite mer att tro på men tyvärr är jag för vetenskaplig av mig. Hur ska jag kunna öppna mig mer? Jag ska ta mig en riktig funderare på det och hoppas att jag kan få lite annat perspektiv.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar